SETI har lyssnat på Trappist-1-systemet

0
937

Frågan alla ställer sig efter nyheten att stjärnan Trappist-1 har tre planeter i sin beboeliga zon är: ”Finns där liv?”. De observationer som exoplanetforskarna hittills kunnat göra med bl.a. Spitzerteleskopet är att i huvudsak konstatera hur stora planeterna är, deras ungefärliga massor, avstånd till och omloppstid kring Trappist-1 och hur många av dem som finns i stjärnans beboeliga zon.

En konstnärs skildring av hur planeterna kring Trappist-1 ser ut, baserat på data kring deras storlek, massor och avstånd till moderstjärnan.
En konstnärs skildring av hur planeterna kring Trappist-1 ser ut, baserat på data kring deras storlek, massor och avstånd till moderstjärnan. (Bild: NASA/JPL-Caltech)

För forskarna börjar nästa fas i undersökningen av planeterna i Trappist-1-systemet. Redan nu är man ganska säkra på att planeterna är stenplaneter (som Jorden) och inte gasplaneter (som t.ex. Jupiter) och det är ju en förutsättning för att liv av mer avancerat slag, liknande det på Jorden skall kunna utvecklas.

Finns livets byggstenar i Trappist-1-systemet?

Vi vet t.ex. inte om planeterna har bunden rotation (att de vänder samma sida åt moderstjärnan) eller om de har atmosfärer och vad de i sådana fall består av. Genom att använda befintliga instrument – såväl jordbundna som rymdbaserade – kan forskarna antagligen komma närmare svaren på dessa frågor. Men det är först med de kommande större teleskopen, som t.ex. rymdteleskopet James Webb Space Telescope som man hoppas kunna göra mer exakta mätningar av huruvida någon av planeterna håller livets byggstenar (t.ex. svavel, fosfor, syre, kväve, kol och väte).

Svaren på dessa frågor är av stor betydelse för om planeterna ens är lämpliga för liv, men säger egentligen ingenting om livet på någon av planeterna har börjat gro. Även om alla ämnen och gaser finns på plats är det inte säkert att liv har uppstått. Om de finns, har befintliga kolväten bildat levande celler? För att mäta detta krävs spektropiska mätningar där man letar efter gaser med biosignaturer, dvs gaser som uppstår i samband med att liv föds, lever eller dör. Metan är t.ex. en gas som kan uppstå p.g.a. processer som kommer från liv; men den kan även uppstå på andra sätt. Bl.a. har metan upptäckts i Mars atmosfär och forskarna vet ännu inte hur den skapats; en möjlighet är från organiskt liv, men metan kan även skapas i geologiska processer.

Alien kan vara en amöba eller någon att resonera med

Sedan frågar sig vän av äventyr; hur spännande är det egentligen om man finner en amöba i något urhav på Trappist-1:s Planet F? Det är ju jordliknande varelser vi vill hitta; helst någon väldigt lik oss själva och som vi kan resonera med. Stopp där: en amöbaliknande varelse på Planet F vore årtusendets upptäckt. Finns det amöbor på andra planeter än Jorden vet vi att livet på Jorden inte är unikt; det kan uppstå på andra ställen. Och kan det uppstå på andra ställen så är det inget som hindrar att det utvecklas till sådana intelligenta varelser som vi så gärna skulle vilja träffa på.

SETI har redan skannat Trappist-1-systemet

Några som inte vill ta den omständliga vägen med spektrometrar och stora teleskop i rymden för att kanske i framtiden kunna hitta och mäta planeters främmande biosignaturer, för att så småningom hitta en amöba är SETI. Det är alltså institutet the Search For Extraterrestrial Intelligence, där forskare letar efter tecken på intelligent liv i universum. Dvs intelligent nog för att ha skapat en teknologi som kan mätas och upptäckas från Jorden.

Forskarna som arbetar för SETI hyr bl.a. tid hos optiska teleskop (t.ex. ESO:s Very Large Telescope och det rymdbaserade Spitzer-teleskopet). De har dessutom ett eget markbaserat nätverk av radioteleskop – Allen Telescope Array – i norra Kalifornien. Dessa 42 radioteleskop är speciellt konstruerade för att kunna avlyssna radiosignaler i ett stort frekvensområde från många stjärnor.

SETI:s Allen Telescope Array.
SETI:s Allen Telescope Array. (Foto: Colby Gutierrez-Kraybill)

När forskarna upptäckte tre planeter kring stjärnan Trappist-1 första året blev SETI genast intresserade. De riktade därför Allen Telescope Array mot Trappist-1 för att se om där fanns tecken på någon form av civilisation. De skannade igenom 10 miljarder radiofrekvenser i jakten på signaler. Ingen sändning kunde dock upptäckas. Det var dock inte vilka sändningar som helst som kunde noteras med det försöket; enligt SETI hade det krävts en 500 meters sändarantenn och 100 kW effekt för att upptäcka en signal från radioteleskopen.

Med upptäckten av ytterligare fyra planeter kring Trappist-1 och att tre av planeterna befinner sig i den beboeliga zonen kommer SET göra ett nytt försök.

Kommentera